Hemma =)

Uppdaterar lite sent men det har varit fullt upp sedan jag landade. Jag kom hem i söndags och mitt bagage anlände i måndags :P (stressigt värre i Frankfurt var det)

Kom hem till ett snöigt Göteborg och julstämningen infann sig ögonblickligen. Hemma i lägenheten har päronen gjort ett strålande jobb för att få till julmyset så nu med granen på plats och tomtarna likaså även i mitt rum så är det bara att invänta den efterlängtade julafton och de hemmagjorda köttbullarna (hur jag klarade mig utan dem i fyra månader är ett mysterium...)

God Jul och Gott Nytt År på er alla!

Inte långt kvar...

Längesedan sedan sista inägget, jag vet. Har dock legitim anledning - jobbar som en galning med min uppsats och poster och allt. Kommer inte att vara klar när jag åker hem dock vilket föranleder stor besvikelse (vem vill egentligen jobba i julhelgen?) men jag kan inte göra det snabbare än jag gör det nu och min handledare läser det snabbt och allt, så sånt är livet. Hann i alla fall med att åka till Whistler-Blackcomb för en dags skidåkning i lördags (eller, rent tekniskt had ejag förstås inte tid men jag hade ångrat det så länge jag lever om jag inte hade åkt). Det var så roligt, trodde att jag skulle vara helt kass då jag inte åkt skidor på många år nu men det visade sig att det var ungefär som att cykla, det kom tillbaks till mig på 1 sekund =)

Roar mig med att få tvättat så mycket som möjligt för jag tycker att det är så mycket lättare att packa rena kläder jämfört med när man har en massa smutstvätt. Och tro mig, jag behöver all hjälp jag kan få om jag ska få ihop det här (täcket bara ska med ;)

Hinner inte med mer nu (har å andra sidan inte hänt så mycket mer spännande heller pga allt pluggande :P ) men ha det bra därhemma.

Trött

Har lyckats med konsttycket att vrida dygnet så att jag inte somnar förrän sent och sover längre på morgonen (jobbar mest hemifrån nu) men ändå är trött hela tiden. Kanske ligger något i att timmarna sömn före midnatt är mer värda än dem efter...

Det går framåt med rapport, presentation och poster. Har varit och petat lite på allt nu i alla fall, hoppas att det ska gå fortare att göra klart poster och presentation då så fort rapporten är klar. Är stressnivåmässigt vid ett vägskäl nu. Om min handledare tycker om min resultat och diskussiondel så tror jag att jag kommer att ha OK med tid till det jag har kvar att göra här. Tycker han inte om den så blir det betydligt stressigare dem sista två veckorna (för att inte tala om att jag inte kommer ha en aning om vad jag ska skriva istället i så fall).

Så, två veckor kvar alltså, eller två och en halv för att vara mer exakt. På den tiden ska jag förutom att hinna klart med allt arbete helst hinna med en filmkväll hos Sam i någon lokal där hon bor med 14 fällbara fåtöljer och en 70-80 tums skärm. På önskelistan står också en skiddag i Whistler (med de förberedelser som det innebär; förhoppningsvis nästa vecka), äta en speciell glass på dairy queen (vet att det inte riktigt är säsong för detta men vad ska man göra), kanske ta med kameran ut och fota hamnen när det är mörkt, laga middag åt mina housemates, baka paj åt labet och inte minst reda ut min packning (:-S säger jag bara).

Har dessutom börjat leta efter boende i Oslo. Deprimerande dyrt men jag hittade lite fler som verkade OK när jag kollade sist i alla fall. Lite för många bra - nu måste jag kolla alla var dem ligger och om man kan ta sig till apoteket, vad delvis möblerat egentligen innebär mm mm. Öhh, inte kul! Ska dessutom försöka undvika källare (kallt och åttabenta "husdjur") och ställen som bara ligger nära dyra mataffärer...

Kan även meddela mina kära föräldrar att jag med till synes ganska stor framgång lyckades laga min jacka så att den nog ska gå att använda ett tag till =)

Måste kika på mina foton innan jag lägger mig, så ha det fint.

Nytt OS-mynt =)

Var på IKEA idag med mina "housemates" och fick ett nytt OS-mynt som jag inte hade tidigare - kan nu lägga curling till min samling =)

Sista hyran

Den 19:e igen. Det innebär sista hyran betald, ett kvartal i Vancouver och bara en månad kvar. Som av en slump betyder det också min sista labdag. Det blev inte så mycket med labbandet dock. Knappt halvvägs igenom dagens planerade försök börjar det se väldigt konstigt ut på skärmen (och inga celler!), efter att ha rådfrågat min handledare visar det sig att cellkulturen är kontaminerad, bakterier "all over the place". Tack och lov var min celltox igår från en annan flaska då det visade sig att det var flaskan som var kontaminerad och inte jag som schabblat till det när jag förberedde försöket i går och förrgår. Ännu mer tur kanske att dagens försök var mer kuriosa än nödvändiga så jag behöver inte göra om dem nästa vecka. Med lite tur är analysen klar i morgon också så att jag kan göra lite snygga stapeldiagram på måndag innan rapportskrivandet tar vid på heltid. Det kommer att ta tid men det går framåt och nu har jag några veckor på mig i alla fall så hoppet finns kvar om att bli klar i tid.

Har också fått hoppet tillbaks om att få lite julstämning innan jag åker hem. Jag har ju inget julpynt här (var inte direkt prioriterat i packningen) men har hittat lite i en låda på labet vilket vittnar om visst intresse för jul och idag var dem väldigt exalterade över att det finns en radiokanal som spelar julmusik hela december månad. Slutsats: om jag bara hänger tillräckligt mycket i labet så kommer det inte att undgå att komma i julstämning =) Ordet jullunch har också nämnts så jag hoppas på det. Inte för att jag vet vad som ingår på ett kanadensiskt julbord (heter det ens julbord här) men kalkon är väl en kvalificerad gissning.

=)

Snöiga skidbackar,coyote och gamla bekanta =)

Kylan håller i sig och både regn och vind tar i allt mer för var dag som går. Vintern är definitivt här. Skidbackarna (tror att det är det för dem är upplysta när det är mörkt) är vita av snö på bergstopparna. Dvs dem riktiga bergen som jag ser från min busshållplats och inte berget som campus ligger på. Enligt en tjej på labet har det visst vid ett tillfälle varit lite snö runt campusområdet på stenar od, men det var inte mycket.

Projektet rullar på och jag tar bilder och analyserar som aldrig förr. Följetongen "kommer Annica att vara klar i tid" rullar definitivt vidare. Slapp gå in och jobba idag så jag är mycket glad för det. Det kommer dock att bli en tuff vecka nästa vecka (precis som den förra) men så länge helgerna får vara lediga hinner man i alla fall ladda batterierna lite emellan.

Har nu hunnit provsmaka de nya mystiska frukterna och jag kan meddela att dem är väldigt goda. Har även sett dem i butikerna nu, men hemodlat är ju alltid lite roligare ;)

Häromdagen när jag stod och väntade på bussen hörde jag något prassla inne bland träden. Det var förvisso inte typiskt judet av ett stort djur men jag tänkte att låt det bara inte vara en björn :-S När den kikade fram visade det sig vara en, räv trodde jag, men enligt dem på labet var det med allra största sannolikhet en coyote. Den var ungefär lika stor som en räv och grå/orange men jag kan tänka mig att en räv framförallt skulle ha haft en tjockare och fluffigare svans. Så nu kan jag lägga till coyote till listan över sedda vilda djur i Vancouver =)

Till mina föräldrar kan jag också meddela att jag såg en gammal bekant igår när vi var på Vancouver Aquarium ;) Precis innan belugashowen skulle börja sprang en tvättbjörn i bortre ändan av deras inhängnad och stal upppmärksamheten från de vita valarna för ett ögonblick.

Såg också en mystisk stor fågel i trädet bakom som jag försökte fota men hade bara min kompaktkamera med mig så jag tror inte att bilden blev så bra. Ska lägga in den på datorn och se om man kan se bättre vad det var. Är rätt säker på att det inte var en vithövdad havsörn i alla fall, den var alldeles för spräcklig i fjädrarna.

Har också kommit på några grejer jag kommer att sakna när jag åker hem, bortsett från alla trevliga människor som jag aldrig (!) kommer att se igen. Jag kommer att sakna möjligheten att kunna gå 50 meter från mitt hem och ha en vithövdad havsörn flygandes över mig. Jag kommer att sakna att stå och vänta på min busshållplats, ha utsikt över bergen och så här års se morgonsolen leta sig fram mellan molnen och lysa upp de vita backarna. Jag kommer att sakna att komma hem när det är mörkt och se alla ljus som lyser upp staden nedanför Burnaby Mountain. Saker som jag aldrig skulle lyckas fånga på bild utan får stuva undan på ett säkert ställe någonstans i mitt minne. Saker som har blivit precis som jag hoppades när jag packade väskorna för att för en kort tid bo i ett annat land på en annan kontinent, långt hemifrån.

Ha det bra därhemma! Nu måste jag utfodra mig igen =)

Söndagar - en bra bloggdag?

Ännu en vecka avklarad. Den kalla, råa, vinterkylan så typisk för en kuststad har varit här i ett par dagar nu. Det gäller att bylta på sig när man går ut och i källaren går våra små värmare för fullt i sovrummen. Hade till och med mössa på labet häromdagen (absolut inte ett försök av mig att se cool ut, tror inte att det skulle ha lyckats oavsett och jag tror bestämt det är ett tag sedan det var inne med mössa på sig i tid och otid...). Gord frågade om jag tyckte att det var kallt, vad svarar man på det?

Har äntligen ett fullt set med experiment att analysera. Känns ju alltid bra. Skulle dessutom sitta och räkna celler med ett vanligt mikroskop i torsdags, gick inte särskilt bra. Hela grejen förutsätter att man vet hur en astrocyt ser ut och hur man ser skillnad på en frisk, döende respektive död astrocyt. Inget av detta är något jag kan påstå mig behärska överhuvudtaget och när man sitter där böjd över mikroskopet kan ingen direkt hjälpa en heller mer än att försöka förklara med ord vad man ska leta efter. Det hjälper tyvärr inte särskilt mycket alls. Vi kom till slut fram till att det här var en sådan där sak som är svår att förklara ("en del saker är väldigt svåra att förklara" apropå den roliga historien ;). När min handledare kom upp och tittade och förklarade att jo men det här var ju inget svårt visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta; hur får jag honom att förstå att av oss två är det inte jag som har ett eget neurobiologilab sedan dryga tre år :P

På tisdag ska vi färga in kärnorna istället och använda fluorescensmikroskopet. Det ska tydligen vara jättelätt att se om kärnan tillhör en frisk eller sjuk/död cell. Jag tror det när jag ser det...

Igår var jag på shoppingrunda med Natalie. Kändes som att det var dags att börja titta på julklappar nu för ingen av oss kommer att få mindre att göra för varje vecka som går om man säger så. Avslutade med middag på en irlänsk pub innan vi drog iväg hem till Lisa och hennes fejk-födelsedagsfest som hennes rumskompisar bjudit in oss till. Visade sig att Lisa fyller år först när hon är tillbaka i Sverige men hennes rumskompisar ville tydligen väldigt gärna ha en födelseedagsfest för henne. Det var ju snällt av dem och trevligt för oss som inte har varit hemma hos henne tidigare. På väg hem därifrån gick jag och Natalie och pratade, på svenska förstås. Normalt finns det inte en levande själ i närheten här som förstår vad vi säger men det gjorde det denna gång. En kille i typ 25-30 årsåldern kom gående över ett övergångsställe och svängde sedan över på samma väg som oss. Efter att ha gått bredvid oss i kanske 50 m frågade han plötsligt vad för språk vi pratade. Det visade sig att han var född i Vancouver men att hans mamma var svenska, och hans svenska får helt klart godkänt. Bortsett från min hyresvärd (finlandssvenska) och en kompis kompis till Lisa som är svenska så var det första gången jag hörde någon annan här borta prata svenska. Har hört danska ett par gånger men aldrig svenska.

Idag skulle jag analysera data. Mina planer var väldigt ambitiösa, och väl optimistiska skulle det visa sig. Hade absolut ingen lust att jobba denna söndag men lyckades till slut ta mig till labet vid klockan två och tänkte att jag kunde ju köra på i en tre timmar i alla fall. Kom bara dit och vände; en usb-grej som behövs till den ena datorn för att man ska kunna analysera på den hade följt med någon hem över helgen så det fanns bara en dator kvar, den var redan upptagen. Vissa dagar är jag mer glad än andra att jag bara har tio minuter med bussen till labet.

Åkte några ärenden och handlade mat istället. Ska snart börja göra mina fyllda paprikor i ugnen. Ska bli spännande, har inte gjort det själv sedan hemkunskapen i åttan så allt kan hända =) Hoppas bara att köttfärsen tinat snart, annars får den snart en stöt i mikron. Har fått ny frukt av våra hyresväradar idag. Den här gången var det persimonträdet som hade mognat. Jag tycker personligen att dem påminner om sharonfrukter. Har ännu inte hunnit undersöka om det möjligen är två namn för samma frukt men det står definitivt på att-göra-listan. Har också introducerat min amerikanska rumskompis till kombinationen korv och mos denna veckan och förklarat att med ett korvbröd också så hade jag minsann haft en halv special =)

Måste starta min matlagning tror jag om jag ska komma i säng i tid. Ha det gôtt där hemma.

Söndag igen...

Då var det redan söndag igen, det var väldans vad tiden flyger. Bara sju veckor kvar i Kanada nu.
Mitt projekt går inte alls just nu känns det som. Vad vi än gör så blir det fel, antingen för att jag glömt något eller för att någon annan glömt att säga till mig. Skulle jag mot all förmodan få allt rätt så blir det ändå inte alls som dem trodde att det skulle bli så det är allmän förvirring och väldigt långa monitorerande pass på mikroskopet för mig. Bara för att ge en liten inblick i problemen som uppstår så är det senaste tillskottet till listan att det avdunstar vatten från de stackars mikrolitrarna som täcker cellerna vilket i så fall skulle leda till att koncentrationen av det vi behandlar dem med ökar med tiden, inte bra. Jag säger bara :-S

Kan meddela att Gord fick sitt första sömnpiller i handen i lördags, dvs min första version på nästan hela introduktionen till min rapport. Ska bli intressant att se hur mycket slarvsylta han gör av den. Med denna positiva nyhet lämnar vi projektet för den här gången.

Veckan har varit ganska skön. Har analysstrejkat denna veckan (dvs analys är jobbigt, dem kan inte komma överens om vad jag ska analysera och jag är trött på att göra massa jobb i onödan) så jag har bara varit inne på labmöte och lite förberedande grejer för min mikroskopering (som var i går), i övrigt har jag suttit hemma och skrivit på min rapport. Detta gav naturligtvis utrymme för lite extra sovmorgon ;)
I går satt jag som sagt vid mikroskpet hela dagen (9-18), på självaste Halloween. Ska inte beklaga mig för mycket då min handledare faktiskt köpte kakor till mig. Jag fick till och med två stycken så jag måste ha sett riktigt trött ut :P Stötte på flera av dem som är på labet så det var inte bara jag som jobbade helg. På kvällen promenerade jag och en av mina rumskompisar och köpte mat vid nio på kvällen. Ibland är det bra med butiker som stänger vid midnatt =)

Lördagkvällens sena shoppingtur gjorde att jag kunde vakna upp på söndag morgon och bara göra ingenting på hela dagen. Jag kommer inte ens ihåg när det hände senast, knappt sen jag kom hit i alla fall. Det har varit skola, sightseeing, kanelbullebak mm mm hela tiden så nu hade jag bara bestämt mig för att vara helt ledig. Och vilken dag jag valde, inte bara ställde vi om klockan till vintertid här idag så man fick sova en timme extra utan vädret var helt fantastisk, soligt och skönt. Lite höstkyla i luften men skönt i solen. Bestämde mig för att promenera upp till Burnaby Mountain Parks picnicområde med en påse Ahlgrens bilar i väskan. På väg dit träffade jag först min hyresvärd som var på väg upp på taket. Han skulle kolla läget efter att en hackspett sysselsatt sig med att ta bort isoleringen så det låg massor på marken nedanför. Hackspetten ska tydligen ligga väldigt risigt till om han får tag den ;)

En annan väldigt rolig grej som hände precis när jag svängt ut på gatan nästan var att jag äntligen fick se en "bald eagle", en vithövdad havsörn, komma flygandes - så vacker! Dem finns i stan och ska framförallt tidigare på året inte vara särskilt svåra att sikta men så här års flyttar en del av dem en liten bit utanför stan så jag hade tappat hoppet om att få se en. Pratade med min hyresvärd igen när jag kom tillbaks för jag var nyfiken på om de brukade se någon för det skulle ju öka sannolikheten att det faktiskt var en sådan jag sett (jag är ju inte precis ornitolog även om det vitare än vita huvudet skvallrade om att jag nog hade rätt). Dem sa nämligen på valsafarin att de vita havsörnarna har sina bon på samma ställe år efter år. Och mycket riktigt, det bor ett örnpar inte alls långt från oss och hyresvärdarna brukar se dem segla i skyn titt som tätt. Man ska tydligen kunna se dem när de sitter uppe i toppen av sitt träd också så jag får väl börja hålla utkik. Hyresvärden pekade ut vilka träd det rör sig om så det är bara att börja spana =)

Resterande delen av dagen har ägnats åt att läsa i min Stieg Larsson (första boken). Började i somras men har knappt läst en rad sedan jag kom hit. Idag kändes det dock som att läsa en bra bok låg helt i linje med min göra-ingenting-dag så jag fick äntligen tagit mig en bit framåt i handlingen.

Ska snart gå och lägga mig så jag säger god natt. Översatt till svensk tid blir det ha en bra dag =)

Söndag kväll

Då var det söndag kväll igen och snart dags för en ny arbetsvecka. Lyckades ta mig igenom de två mikroskopdagarna med blandat resultat skulle man kunna säga. Den första dagen gick något tokigt på nästan alla coversliparna (ursäkta min svengelska) vilket gjorde att jag inte direkt genererade så värst mycket användbar data. Den sista var väl ok iofs men de första två ska jag nog inte ens slösa tid på att analysera. Den andra dagen gick det förvisso bra rent tekniskt, vad jag vet nu i alla fall, men det händer inget av det som vi trott skulle hända och därmed verkar mitt projekt bli aningen mer spretigt och utdraget. Jag hoppas att det ska lösa sig till slut dock. Efter en maratondag den andra dagen (över elva timmar på labet) så var jag inte överdrivet effektiv i fredags men jag satt i alla fall inte och rullade tummarna så jag skäms bara så där lite lagom ;)

Helgen har varit blandad, skrivit lite rapport så det går framåt och bakat kanelbullar med Lisa och Natalie. Baka kanelbullar låter ganska trivialt, de flesta anser sig säkert kunna klara av det om dem var tvungna, men vi lyckades med konststycket att få Natalies släktingar (dem hon bor hos och där vi bakade bullarna) att på allvar undra om vi visste vad vi hade gett oss in på. Roten till problemet, och det som gjorde bullbaket långt mer avancerat än vad vi hade kunnat ana, var jästen.

Vi svenskar är ju vana vid färsk jäst eller högst lätthanterlig torrjäst som enkelt löses upp i degspadet. Här finns bara torrjäst. Efter att ha först letat runt på internet för att kunna få lite hjälp till att räkna ut hur mycket vi egentligen skullle använda (vi hade ett svenskt kanelbullerecept för kanadensiska kanelbullar har inte imponerat på någon av oss) började de allvarliga problemen. Intet ont anande började vi med degen och tänkte att vi gör väl som vanligt och löser upp jästen i degspadet (smält smör och mjölk till ca 37 grader). Detta visade sig inte gå så bra men vi fortsatte glada i hågen och fick ihop den första degsatsen, dock full med jästklumpar i. Vi försökte få ut klumparna men gav till slut motvilligt upp och satte den på jäsning. Det skulle senare visa sig att den inte jäste alls.

Inför nästa degsats kom vi på den mycket briljanta lösningen att vi tar väldigt lite degspad och löser det i. Slutresultatet efter detta försök blev dock inte det väntade utan snarare en enda stor hård klump med jäst. Ju mer vi försökte röra och trycka ut det ju värre blev det. Efter att lätt förtvivlat försökt få det att lösa sig gav vi nu upp totalt och vände oss till expertisen. Hon undrade vad i hela friden vi höll på med, hällde ut allt och diskade degbunken väl innan hon började om från början. Det skulle visa sig att vi i princip hade gjort allting fel.

Det till synes enda sättet att få den här jästen att dels lösa sig men även ha effekt överhuvudtaget var att ta varmt vatten, ett par teskedar socker och sedan strö över jästkornen/-granulerna över vattnet och låta den stå i 10 min. Man fick absolut inte röra i den. Kornen började så sakteligen att dra till sig vätska och se blöta ut och när 4 av de 10 min hade passerat hände det grejer. Någon slags reaktion tog fart, där hela kalaset började att skumma och svälla till dubbel storlek. Efter 10 min var det bara att röra runt lite och sen hälla i resten av ingredienserna.

På ren svenska var man alltså tvungen att aktivera jästen, något som här kallas att "proofa" den. Den visade sig fungera utmärkt när man gjorde som det stod på förpackningen och bullarna blev till slut bakade och dessutom mycket fluffiga och goda. Tack och lov var humöret på topp så vi skrattade oss mest igenom hela grejen och vi lämnades fascinerade över denna häftiga reaktion men också konfunderade över hur man kan göra något som skulle kunna vara så enkelt så omständigt...

2 månader och full rulle

Hej hopp!

Äntligen får jag en stund över att skriva. Igår, den 19 oktober, hade jag varit här i två månader. Med andra ord, en till milstolpe har passerats. Är halvvägs igenom min vistelse här och det känns ganska lagom. Känner mig inte färdig med Vancouver än (tack och lov) men ser verkligen fram emot att åka hem till jul.

Har varit ganska produktiv de sista dagarna. Är i gång för fullt nu med experimenterandet och, till min stora lycka, även med skrivandet på rapporten. Har fått ihop två delar av rapportens introduktion. Dessvärre ska den här rapporten troligtvis skrivas om en sisådär sjuttioelva gånger innan den är klar, men nu börjar jag i alla fall få ned text som jag kan utgå ifrån och bearbeta senare. Känns mycket bra.

Använder ett program, har nog nämnt det tidigare på bloggen, som heter EndNote som hjälper till att hålla koll på alla referenser och automatiskt uppdaterar mitt textdokument när jag lägger in nya referenser till den nya texten. Supersmidigt, speciellt eftersom vi är rekommenderade att använda ett refereringssytem som bygger på att man använder siffror i löptexten. Den första använda referensen (dvs den första som en ev läsare stöter på i texten när man läser från första sidan) får då nummer ett. Detta innebär att om man vill lägga in något tidigare i rapporten så var man tidigare tvungen att manuellt byta siffror på alla ställen i texten (vilket blir en del :P ) men nu har jag denna fantastiska mjukvara som gör det åt mig =) Det gick förvisso åt lite tid åt att lägga in alla referenser i EndNote men det är ändå ingenting mot hur mycket lättare den gör arbetet nu. Är väldigt glad att jag bestämde mig för att använda det, var på väg att fega ur under ett svagt ögonblick när jag inte fattade hur det fungerade.

Har med andra ord tillbringat hela söndagen och nästan hela dagen i dag med att skriva på rapporten. Hela lördagen gick åt att storhandla (lite av en utmaning när man måste åka buss i 40 min för att ta sig till en affär som har hyfsade priser, bussen går varje halvtimme och man köper varor som helst ska in i kylskåpet ganska snabbt – det gäller med andra ord att vara som en oljad blixt inne i affären och ha en tajming utan dess like ;) och laga mat att frysa. Det är verkligen skönt att ha en del färdig mat i frysen som man bara behöver koka pasta eller ris till för ibland blir det ganska sena dagar på labet. Förstår inte att det ska vara så svårt att ta sig därifrån. Glad att jag bor nära skolan åtminstone. Hann faktiskt med att se en film på kvällen med rumskompisarna i lördags, Reanne hade hyrt Sunshine Cleaning. Nog inget jag hade valt själv men den var OK tidsfördriv.

Igår gjorde jag kantarellmackor och kantarellpaj fast båda med champinjoner istället. Hade att göra ett tag där på kvällen kan jag säga men slutresultatet blev helt ok. Tillagade bacon i micron för första gången, spännande värre. Måste säga att det fungerade över förväntan, såg till och med aptitligt ut.

Produktiv var det ja. Har hunnit med lite kul i helgen också. Natalie fyllde år i fredags vilket ju naturligtvis måste firas. Jag började med att smita ner till hennes lab på dagen och gratulera och belönades med en väldigt god hembakad kalastårta. På kvällen träffades vi hemma hos mig efter arbetsdagens slut för att så småningom ta oss vidare till Mountain Shadow Inn (promenadväg från mig) för en drink och nachos. Nachosen kom i olika färger (röda, gröna och gula) och drinken var väldigt grön. Den hette Appletini och innehöll vodka, lite lime och den där apple sourz någonting. Det var en helt OK drink men eftersmaken var lite åt klorhexidinhållet, dvs som det luktar/smakar. För dem som inte vet vad det är så är det ett antimikrobiellt medel som används för att desinficera saker. Vän av ordning kan ju undra nu hur jag kan veta hur det smakar – jag säger bara hjärtlungräddningskurs i skolan + lunchlåda efteråt ;) Hursomhelst var det väldigt trevligt och i brist på fler födelsedagar här funderade vi på om vi inte borde fira min 23½ fördelsedag den 1 november =)

I morgon och på torsdag ska jag vara på mikroskopet, det betyder att jag måste gå upp extra tidigt (speciellt i morgon när jag ska byta media i torsdagens brunnar först) och att jag kommer att behöva vara superfokuserad hela dagen i två dagar i rad. Börjar fundera på varför jag tyckte att detta upplägg var så bra men jag tror att det hade något att göra med att jag slipper göra det på fredag...
Kommer i vilket fall att vara helt slutkörd på torsdag kväll och om det har gått bra kommer jag bara att vara som en hopsjunken hösäck av lättnad. Men det kan ju vara en trevlig känsla det med, tror jag :-S Tänker att det är bara att göra sitt bästa och vara försiktig med utrustningen så kan ju ingen riktigt begära mer...hoppas jag.

Nu måste jag börja tänka på refrängen så att jag kommer upp i morgon.
Ha det fint alla därhemma.

Tvättbjörn

Har efter att ha blivit påmind om det insett att jag missat ett djur. När pappa, mamma och jag var i Stanley Park kunde jag checka av tvättbjörn på listan över sådant att se här i Kanada. Den skulle föreställa vild men var väl ungefär lika vild som gräsänderna i dammen hemma. Väldigt van vid människor med andra ord. Den tiggde mat vilket ju inte var särskilt väluppfostrat men den slutade faktiskt tigga när den märkte att den kammade noll så lite plus får den för det =)

Tror att pappa och mamma har bättre bilder på den men det här får duga så länge...

Idag har jag skrivit labprotokoll och försökt bringa ordning i alla anteckningar och minnesnoteringar i huvudet från gårdagens mikroskopering eftersom jag ska klara mig utan Sam nästa vecka. Är inte helt klar med allt det där men hoppas att jag ska bli klar i morgon förmiddag eller så.

Det är för all del inte så att Sam är den enda som har koll på läget på labet men hon är en av två som har stenkoll på mitt projekt och samtidigt hur mikroskopet fungerar. Den andra är min handledare som har lovat att hålla sig i närheten och se till så att jag kommer igång ok i alla fall. Det låter ju lovande.

På tal om handledare måste jag säga att jag är ganska lyckligt lottad som hamnat på ett lab där handledaren kommer in ett par timmar efter lunch och annonserar att "det är onsdag idag", vilket alltså är internspråk för "det är onsdag och därmed billiga kycklingvingar och friterade räkor på universitetspuben - jag tycker att vi ska gå dit". Vad jag förstått är det alltså något dem gör någon onsdag i månaden med folk från mitt och intilliggande lab. Har varit med en gång tidigare. Var i alla fall jättetrevligt och de friterade räkorna gick inte av för hackor =)

Nu måste jag knyta mig, det är en dag i morgon med.
Sov gott på er =)

Äntligen tid för ett inlägg

Jag vet att det var väldigt längesedan jag skrev något senast men det har varit fullt upp, först med att hänga med mamma och pappa när dem var här och sedan har det varit sightseeing och Thanksgivingmiddag med Natalie i helgen.

Orkar inte ens nästan berätta vad jag gjort sedan dess så det blir en (väldigt) kondenserad version. När pappa och mamma var här så gjorde vi det vanliga, spatserade omkring i stan och spanade in sevärdheterna. På schemat stod också bl.a. NHL-hockey och valsafari. Det tog fyra försök att komma ut på valsafarin pga vindar och vågor men till slut, i elfte timmen (dvs sista dagen innan dem flög hem) så kom vi äntligen ut. Oj vad det var värt det – definitivt en av de mäktigaste upplevelserna jag tar med mig härifrån.

Hockeyn var kul, 18810 åskådare på plats var häftigt. Ett par svenska mål fick vi också se, från båda lagen faktiskt. Mest förvånande var att publiken var så tyst och roligast var att vi trodde att dem buade ut sin målvakt, så fort han rörde pucken så lät det som om hela publiken ropade ”buu” och vi satt där och tänkte stackars sate. Efter ett tag tog nyfikenheten överhanden och jag frågade dem på raden framför varför det låter som om dem buar ut sin egen målvakt. Svaret blev att dem inte buade utan ropade ”Lou” typ för han hette Luongo. Jag bjuder på den ;)
En annan lite smårolig detalj var att säckpipebandet på det universitetet där jag är nu var med och spelade innan matchen.

I övrigt förflöt veckan med mycket god mat och ett fantastiskt väder. Att åka till Vancouver i oktober innebär tyvärr en överhängande risk för regn men gissa om vi hade tur – solen sken i princip hela tiden, temperaturen klättrade upp mot 20 grader vissa dagar och jag tror att vi fick hela 10 regndroppar på oss på den veckan. Otroligt kul med besök måste jag säga, tackar för visat intresse =)

Kan också meddela att majskolvarna var rysligt goda och det kommer definitivt att bli ett besök till till Granville Island för den europeiska wienerkorven smakade, just det, precis som europeisk wienerkorv - mycket god. Korv utomlands brukar vara en kulinarisk utmaning för mig, smakar alltid väldigt annorlunda, så jag var positivt överraskad.

Efter att ha vinkat av föräldrarna på flygplatsen begavjag mig för att ta hand om en del försummade uppgifter (tvätta :P )och planera för helgen. På lördagen åkte vi till Squamish, eller närmare bestämt till Stavamus Chief Provincial Park, där vi ”gick” upp till First peak. Det var det närmaste man kan komma klättra fast fortfarande faktiskt gå. Är inte precis känd för min kondition och min fysiska form överlag är under all kritik men med dricka- och fotopauser tog sig till och med jag upp på toppen. Känner fortfarande av det i benen lite grann men det var det värt, vilken utsikt.
Slutade med att vi gick med byxor och ärmar upprullade för det var inte bara uppför konstant, det var klarblå himmel också och en ganska schysst lufttemperatur för att vara 10 oktober. Uppe på toppen träffade vi Piff och Puff, två jordekorrar som pilade omkring och till och med klättrade upp på våra ben när vi satt och åt vår matsäck. Natalies påse med nötter visades också visst intresse av våra små vänner.
Helgen bjöd även på en tur upp på Grouse Mountain (med gondolen – vi var inte jättepigga på att hika upp om man säger så...) för att få överblick över stan och titta på (dem inhängnade) grizzlybjörnarna.
Riktig Thanksgivingmiddag med Natalie och hennes släktingar hanns också med. Kalkon var självklart på menyn. Här i Kanada firar man inte Thanksgiving lika sent på året som i USA utan det var alltså redan i går.

Idag har jag gjort mitt första riktiga experiment. Vi testar fram de rätta koncentrationerna att använda så det är lite trial and error nu i början. Blev förstås fullt kaos när Sam släppte loss mig själv på mikroskopet för den sista cellplattan men som genom ett mirakel lyckades jag inte sabba hela experimentet utan resultatet kan användas rent kvalitativt tills vidare i alla fall. För dem som inte vet det vill jag bara till mitt försvar säga att det är ett rätt högteknologiskt mikroskop om man säger så, så tro mig, det är mycket att tänka på och därmed ett smörgåsbord av saker för mig att strula till. Får trösta mig med att jag inte är den enda som gör fel och jag ska väl förhoppningsvis bli lite bättre i framtiden.

Allt för idag, ha det bra därhemma.

Bara en vanlig onsdag

Idag har jag tittat på nervceller som fluorescerar, coolt. Själv ska jag dock titta på en annan celltyp men jag ska minsann få dem att fluorescera coolt också. Hoppas jag, det är liksom förutsättningen för att mitt projekt ska fungera.

Börjar närma mig starten för mina egna experiment, ska jobba bredvid Sam lite till nästa vecka sedan ska det förhoppningsvis dra igång. Jag blir väldigt sugen på att labba när jag ser de andra. Själv håller jag på med att läsa artiklar och sortera referenser. Inte jätteroligt men det ska förhoppningsvis vara värt det sedan när jag börjar skriva min rapport.

Har bokat valsafari till på lördag så nu är det bara att hoppas att det inte blåser för mycket för då ställer dem in det. Ska åka med mamma och pappa, vilka jag för övrigt ska möta på flygplastsen i morgon. Ska bli kul att träffa dem, det är ju ett tag sen sist.

Nu måste jag fixa lite för i morgon, och det inkluderar att röra på mig så att jag blir varm (gör en minnesnotering att aldrig mer bo i en källare :P)

Canada Place

I fredags begav vi (Natalie och jag) oss till Waterfront/Canada Place i hopp om att få se solnedgången där, och även få se hamnen och "skylinen" när det var mörkt. Planen var smart, vi tog Seabus:en till norra sidan så vi fick en fantastisk vy över staden och mot väster.

Vi missade solnedgången lite men kom fram lagom till att himlen var helt orange bakom staden så det var fantastiskt vackert. Kameran åkte naturligtvis fram men att ta bilder när det börjar bli mörkt är definitvt en utmaning. Vi hade hoppats att det skulle finnas ett träräcke att ställa kameran på men det visade sig vara en rund metallstång :P. Under den fanns en plattare yta dock men det var lite svårt att se vad man fotograferade för den övre var liksom ivägen för huvudet. Ett stativ, och ställa in kameran på fördröjning typ två sekunder, känns som ett måste nästan om man ska få riktigt bra och skarpa bilder. Jag kan i alla fall inte stå helt still i en mindre eviget och vänta på att kameran ska slå igen. Försökte tappert, för vad ska man göra, men fick ge upp till slut. Den enda bilden som var nästan något att ha var den här och den är inte heller så skarp (speciellt inte om man tittar på den i lite större format). Tog den ganska tidigt innan det blev för mörkt, det blev bara svårare ju mörkare det blev ute.


Lördagen tillbringade jag med Natalie igen, jag provade sushi för första gången i mitt liv. Måste erkänna att det var helt ok, inte alls så läskigt som jag trodde att det skulle vara. Undvek wasabin, tyckte ingefäran var tillräckligt stark för mig. Hade annars en riktigt trevlig dag och stannade över natten i bäddoffan i Natalies rum. Hennes släktingar som hon bor hos är själva definitionen av gästvänliga och trevliga så det var en minst sagt trevlig visit. På det stora hela en riktigt bra helg helt enkelt.

Hej hopp på er.

Första hemmamatchen?

Träffade en ny snubbe på labet idag. Han frågade om jag visste vilka bröderna Sedin var (eftersom jag är från Sverige) och så pratade vi om hockey och jag sa att jag har biljetter. Han frågade då om det var NHL eller "pre-season", vilket jag inte hade stenkoll på. Han gick in och tittade på hemsidan dock och det verkar som att jag lyckats få tag i biljetter till Canucks första hemmamatch på den nya NHL-säsongen (09-10). Det lät som att vi kan förvänta oss en upplevelse i så fall. Jag har ju inte direkt kunnat bekräfta detta mer än att jag försökte titta för ett tag sedan när säsongen börjar och jag tror att det stod 1 oktober och dem har inga hemmamatcher före den 5 oktober. Så det låter som att det faktiskt kan stämma.

Han frågade hur jag fick tag i biljetterna och jag sa att jag bara gick in på hemsidan och köpte dem på nätet. Han hade tydligen testat det utan resultat. Men han hade dock varit inne på sidan sådär en timme efter dem släppts och då var dem redan slut. Det verkar som att det lönade sig att ställa alarmklockan =)

Kan meddela att jag fick min brunsås (eller vad man nu ska kalla den) att bli tjockare. Är inte i mål riktigt än men jag är mer än halvvägs där ;) Det är definitivt inte vattenkonsistens den här gången. Köttgrottan blev också bättre, jag kryddade lite mer den här gången så det smakade lite mer.

I morgon ska det vara någon sorts sammankomst på biologiavdelningen med mat och grejer vid halv fyra så jag ska nog försöka ta mig dit.

Har en plan för vad jag ska göra med mitt rapportskrivande nu och det känns bra, även om jag samtidigt fick insikten om hur mycket jobb det kommer att bli att bara välja ut info och hålla koll på alla referenser. Ska försöka använda EndNote (ett program som ska hjälpa till att hålla koll på referenser, men jag vet inte hur mycket fortare det kommer att gå när man inte riktigt förstår hur man ska använda det :P ) Sedan ska man skriva ihop eländet också. Undrar hur många versioner jag kommer att producera innan den är godkänd...

Jag kommer i alla fall att få lite tid till på mig med artiklarna nu vilket är skönt när jag börjat komma igång. Sam ska "försvara" sitt projekt för en kommitté, de måste tydligen göra det när de har gjort ett år, den 30 sept så innan dess hinner hon inte experimentera så mycket och jag behöver mer träning på mikroskopet innan jag kan börja med mitt. Ev skulle jag få sitta med på hennes presentation då den i princip täcker hela bakgrunden, vad de redan gjort, och idén med mitt projekt. Låter onekligen intressant.

Verkar i alla fall som att jag ska få mer träning på mikroskopet den 7-8 okt så antagligen kommer jag förhoppningsvis att få börja med egna experimenet den 12 oktober. Känns lite sent men det är ungefär samma som Malin förra året så det ska förhoppningsvis vara lugnt. Både Gordon och Sam vet ju hur tidsplanen ser ut och vad jag måste göra på den tiden så jag tror att det ordnar sig, känner ett släng av optimism ;)

Det var nog allt för nu. God natt på er =)

Spindel nr 4

...i köksvasken -> Annica sköljer sin tallrik i badrummet. Inte OK =(

Spindel nr 3

Det här kommer att bli en lång och jobbig höst...

"First day of fall" och högsommarvärme

Igår var det höstens första dag, officiellt alltså. Idag hade vi högsommarvärme med temperaturer på uppemot 30 grader. Det ska dock vara lite ovanligt varmt för årstiden nu, men jag klagar inte.

Fick inte hela mitt projekt för jag ska jobba lite parallellt med en av de andra studenterna på labet och hon är sjuk. Istället fick jag artiklar att läsa. Som tur är fick jag dem av min handledare så dem är faktiskt riktigt relevanta för mitt projekt, vilket ju onekligen gör det lite mer motiverande att läsa dem. Jag blir lite seg av att sitta läsa hela dagarna, får lite svårt att koncentrera mig frampå eftermiddagen om man säger så...

Eftersom jag satt inne hela helgen förförrra helgen (när jag var sjuk) så ville jag passa på att åka till Barnet Marine Park. Min ena rumskompis har varit där och hon sa att det var fint, och när jag googlade på det så stod det om solnedgångar så jag tänkte ge det en chans. Fick med mig Natalie, vi bestämde att vi skulle träffas där. På väg dit får jag stå i 15 min på Hastings och vänta på min buss och inser att jag har ju faktiskt kameran med mig. Så jag tar upp den, redo att fota en buss med en cykel på om den skulle dyka upp...och skam den som ger sig =)


Väl framme i parken hinner jag gå runt och kika lite och fota innan Natalie dyker upp.


Efter att ha tagit några bilder på solnedgången (missade själva solen för den gick ner bakom molnen i horisonten, lite oväntat eftersom vi haft klarblå himmer hela dagen) berättar hon att dem hörde fyra skott avlossas där hon bor. För att göra en lång historia kort - det var någon som hade skjutiti fyra bedövningspilar i en björn. Så dem finns visst i krokarna. Något vi dock försökte ignorera i parken på väg hem när solen gått ner. Detta blev inte lättare av att det satt skyltar uppe där det stod att "ring hit om du ser en björn".


Vi kom i alla fall helskinnade till busshållplatsen. Det visade sig vara lokaliserad i cykelbanan på motorvägen. Så en busshållplats i cykelfilen på motorvägen..., hmm.
Kan inte riktigt skaka av mig känslan av att varken busshållplatsen eller cykelfilen hör hemma på en motorväg. Men hem kom vi i alla fall. Mina rumskompisar bakar kakor så jag sitter och väntar på att det ska börja lukta gott så jag kan smyga ut i köket lagom till de är klara ;)

Granville och köksäventyr

Hej hopp

Har nu varit i Vancouver en månad, jisses. Börjar på allvar känna att dem här månaderna nog kommer att gå rätt fort...

Mina safety sessions är nu avklarade och jag har bara en "orientational tour" på avdelningen innan jag är klar med allt sådant. På måndag får jag mitt projekt =) Äntligen ska jag få börja med mitt labbande. Hoppas att det blir roligt. Blir lite avskräckt av Natalies frekventa 12-timmarsdagar på lab men jag hoppas att dem inte ska vara lika vanliga för mig. Hoppet är det sista som överger en, eller hur är det dem säger?

Var på Granville Island idag med Natalie och Reanne (rumskompis) och det var trevligt. Vi promenerade ner dit sista biten så jag fick komma ut i solen lite. Den här gången tog vi oss runt "hela" ön (den är verkligen jätteliten). Spanade in fudgen på marknaden men den är dyr, som det mesta andra i den här stan, och man måste köpa jättebitar vilket kanske är lite väl mycket av det goda om man säger så.

Hemma igen provade jag en ny måltid, kycklingklubba tillagad i ugnen (var annars ;) med bara lite grillkrydda på den, och stekta grönsaker (bara stekta i rapsolja med lite salt och peppar på). Det var supergott, slängde i champinjoner, rödlök, morötter, broccoli och paprika. Ska nog ha pasta eller ris, eller klyftpotatis (dem blev en hit förra helgen=) till nästa gång dock. Mättar lite dåligt om man är väldigt hungrig när man äter.

Slutresutatet...

Har kommit på att det går ok att steka lite grann om man kör på svag värme och steker saker som inte behöver stekas så hårt utan bara lite grann så där. Börjar känna mig mer och mer vän med ugnen, det tar längre tid men den sköter sig själv. Slängde till och med in kycklingklubban djupfryst, det stod på påsen att man kan göra så, enklare än så blir det faktiskt inte. Inte ens söligt, vilket är bra när det är kyckling.

En av dem stora fördelarna med delat boende (bortsett från det uppenbara att man inte är själv hela tiden utan att det faktiskt finns folk att prata med bara man kliver ut i köket typ) är att man kan bli inspirerad av varandra när det gäller matlagningen. Speciellt som vi 8Reanne och jag i alla fall) är på ungefär samma nivå när det gäller matlagning, inga experter men vi har en helt ok grund att stå på. Man får tips och idéer på både ingredienser, kryddning och tillagningsmetoder. T.ex . gjorde Reanne en kul grej häromdagen. Hon hällde vatten (skulle varit kycklingbuljong dock men det fanns inte tillgängligt då) och okokt ris i en ugnsform tillsammans med kycklingfiléer. Lock på och lämna i ugnen i knappt en timme och ut kommer kyckling och kokt ris. Coolt! Får nästan prova det någon gång.

Har lovat att bjuda på pasta carbonara någon gång också. Blir nog lite matos från stekt bacon :-S men en gång får vi offra oss. Hon hade aldrig ätit det sa hon och jag tycker om det =)

Jättespindel nr 2 hittades i köket i går, inte OK :P.

Ska lyssna på lite nice musik nu innan jag går och lägger mig. Ha det gôtt allihopa.

Brandsläckare, kemikaliespill och Arlas fetaost

Har fått frågan några gånger om Vancouver är en vacker stad och har efter moget övervägande kommit fram till att det beror nog på vad man menar. Arkitekturen är inte vidare märkvärdig om man säger så. Däremot är det mycket grönt, träd och planteringar. Inte minst här ute i förorten där jag bor och eftersom jag gillar när det är grönt så tycker jag nog att ur det perspektivet så visst är det en fin stad.

Går på mina safety sessions denna veckan. De pratar om allt från att det kan vara jordbävningar och snöstorm som gör att vi kanske får sova över på campus ett par nätter till hur man hanterar kemikaliespill och brandsläckare. Har släckt två eldar idag, en med kolsyresläckare och en med pulversläckare. Känns faktiskt ganska bra att ha testat någon gång så att man vet hur dem fungerar i praktiken om man någon gång skulle bli tvungen att använda dem på riktigt. Lite grann som när vi fick gå första hjälpen och hjärt-lung-räddning i skolan – jag hoppas att jag aldrig kommer att behöva använda den kunskapen men bra att ha gått kursen i alla fall.Har idag också studerat andra kursdeltagare ta hand om spill av koncentrerad saltsyra, shit vad det bildas gaser (som inte är bra för en :P )

En av dem läskigaste sakerna är att eftersom campus ligger uppe på ett berg så spelar det ingen roll var ambulans och brandbilar befinner sig om man larmar dem, det tar lika förbaskat 12 min bara uppför berget. Dessutom hittar dem inte precis på campus vilket gör att det tar ännu längre tid. Det är t.o.m. så illa att om det händer något ska vi inte ens ringa 9-1-1 utan till campus security så att dem organiserar med att larma och möta upp i backen och visa vägen. En person kommer till olycksplatsen också med sjukvårdsutbildning, level 2, vad nu det innebär. Så jag vet vad jag har att vänta mig om jag skadar mig :-S

Det myllrar av cyklar på bussarna men jag har aldrig kameran med mig...

Har införskaffat ett budgetparaply, regnet här kommer plötsligt och häftigt men är ändå väldigt lätt. Lite skumt, men tydligen typiskt för Vancouver, lätt ösregn ;)

Har äntligen(!) fått tag i ett frimärke så nu ska jag bara skriva kortet också.

På väg hem från IKEA sist såg jag reklam för Arlas Apetina Fetaost, det kan man kalla en riktig svenskdag i Vancouver =)